Early Growth and Adult Health : Focus on Resting Metabolism, Non-alcoholic Fatty Liver Disease, Hypertension and Regional Differences in Birth Size
Sandboge, Samuel (2015)
Sandboge, Samuel
Helsingin yliopisto; Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL
2015
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:ISBN:978-951-51-1385-6
Dissertationes Scholae Doctoralis Ad Sanitatem Investigandam Universitatis Helsinkiensis
https://urn.fi/URN:ISBN:978-951-51-1385-6
Dissertationes Scholae Doctoralis Ad Sanitatem Investigandam Universitatis Helsinkiensis
Tiivistelmä
Background. A small birth size, an indicator of a suboptimal intrauterine environment, is a risk factor for several non-communicable diseases (NCDs), a risk that in many cases is modified by childhood growth patterns. Regional variation in NCD prevalence could partly have its origin in early development. Lifestyle factors further influence NCD prevalence.
Aims. We aimed to explore the associations between early growth and adult resting metabolic rate (RMR), body composition, non-alcoholic fatty liver disease (NAFLD), and hypertension. We also studied the associations between fructose intake and NAFLD, and differences in birth size between Helsinki and the Åland Islands.
Subjects and methods. The Helsinki Birth Cohort Study consists of 13345 individuals born in Helsinki in 1934‒44. Detailed records are available for all participants including information on maternal and birth characteristics and measurements of childhood body size. 2003 individuals participated in a clinical study in 2001‒04 and 1083 of these additionally participated in a follow-up study in 2006‒08. The Åland records include 1697 births for the years 1937‒44.
Results. The association between birth weight and RMR was inverse among women and quadratic among men. A higher attained adult weight than expected, based on weight and height measurements before age 11 years and adult height, was associated with higher adult body fat content.
The odds ratio (OR) for NAFLD was 18.5 (95% CI 10.1; 33.6) among those who belonged to the lowest BMI tertile at age 2 years and subsequently were obese as adults, compared to those who were still lean or normal weight as adults. NAFLD was most common among individuals with the lowest dietary fructose intake.
Systolic blood pressure (SBP) and the presence of hypertension were inversely associated with linear (height) growth between ages 2 and 11 years. Relative weight gain after age 11 years was positively associated with SBP. Ålandic babies born 1937‒44 were 87 grams (95% CI 61; 111) heavier and 0.4 cm (95% CI 0.3; 0.5) longer than their Helsinki peers.
Conclusions. A more pronounced increase in relative weight after age 11 years than would be expected from previous body size, was positively associated with body fat content, NAFLD, and hypertension. Conversely, several growth measurements before age 11 years were negatively associated with the outcomes studied. None of the studied individuals were obese in childhood. Instead, a larger relative childhood body size in this group most likely represents a more beneficial childhood environment. Contrary to previous findings, we found that individuals with the highest fructose intake were least likely to suffer from NAFLD. We found a small but significant difference in birth size between the Åland Islands and Helsinki for the years 1937‒44.
Tausta. Pieni syntymäpaino on yhdistetty suurentuneeseen riskiin sairastua moneen kansantautiin. Tähän riskiin vaikuttaa lapsuuden kasvukuvio. Monien kansantautien esiintyvyys vaihtelee sekä maiden välillä että niiden sisällä. Muun muassa on hiljattain todettu, että Ahvenanmaan väestö on Suomen terveintä. Lisäksi sairastumisriskiin vaikuttavat elintavat. Muun muassa hedelmäsokerin nauttimisen on ehdotettu olevan riski alkoholin käytöstä riippumattoman rasvamaksan (NAFLD, non-alcoholic fatty liver disease) esiintymiseen.
Tavoitteet. Päätarkoituksena oli tutkia yhteyksiä varhaisen kasvun ja kehonkoostumuksen, lepoaineenvaihdunnan, NAFLD:n ja verenpaineen välillä. Tavoitteena oli myös arvioida yhteyttä nautitun hedelmäsokerimäärän ja NAFLD:n välillä sekä lisäksi arvioida eroavaisuuksia syntymäkoossa vuosina 1937‒1944 Helsingin ja Ahvenanmaan välillä.
Aineisto. Helsingin syntymäkohortti, joka koostuu 13345 Helsingissä vuosien 1934‒1944 välillä syntyneestä henkilöstä. Heistä on saatavilla yksityiskohtaiset tiedot, muun muassa syntymäpaino sekä lapsuuden paino- ja pituusmitat. 2003 henkilöä osallistui vuosien 2001‒2004 välillä kliiniseen tutkimukseen ja 1083 heistä osallistui vielä seurantatutkimukseen vuosien 2006‒2008 välillä. Ahvenanmaan aineistoon kuuluu 1697 vuosina 1937‒1944 syntynyttä henkilöä.
Tulokset. Kun kehonkoostumus oli otettu huomioon, huomattiin korkein lepoaineenvaihdunta naisilla, joilla oli alhaisin syntymäpaino, sekä miehillä, joilla oli sekä alhaisin että toisaalta korkein syntymäpaino. NAFLD oli tavallisin yksilöillä, jotka olivat pieniä varhaislapsuudessa ja aikuisina obeeseja. NAFLD:n pienin esiintyvyys oli niillä, jotka nauttivat eniten hedelmäsokeria. Oletettua nopeampi kasvu 2. ja 11. ikävuoden välillä oli yhteydessä alhaisempaan verenpaineeseen, kun taas päinvastaista tulosta ennusti kasvu 11. ikävuoden jälkeen. Ahvenanmaalla vuosina 1937‒1944 syntyneet lapset olivat keskimäärin 87 grammaa painavampia ja 0,4 cm pidempiä kuin Helsingissä syntyneet.
Päätelmät. Aikaisempaan kokoon nähden odotettua nopeampi kasvu 11. ikävuoden jälkeen oli yhteydessä lisääntyneeseen kehon rasvaprosenttiin, korkeaan verenpaineeseen ja sairastumiseen NAFLD:iin. Kasvu ennen 11. ikävuotta näytti vaikuttavan suotuisasti. Vaikka lapsuuslihavuus on tänä päivänä tavallista, sitä ei juuri esiintynyt tutkittavilla yksilöillä. NAFLD:a esiintyi vähiten yksilöillä, jotka nauttivat eniten hedelmäsokeria. Tämä johtui todennäköisesti siitä, että nautitun hedelmäsokerin määrä oli pienempi kuin aikaisemmissa tutkimuksissa ja että hedelmäsokerin lähteenä olivat hedelmät eivätkä virvoitusjuomat. Pieni ero huomattiin syntymäpainossa Ahvenanmaan ja Helsingin välillä.
Bakgrund. En liten födelsestorlek är förknippad med en ökad risk att utveckla ett flertal folksjukdomar. Denna risk påverkas av barndomens tillväxtmönster. Förekomsten av många folksjukdomar varierar dessutom inom och mellan länder. Bland annat har befolkningen på Åland nyligen konstaterats vara Finlands friskaste. Vidare påverkas sjukdomsrisk av livsstilsfaktorer. Bland annat har intag av fruktsocker kopplats till förekomst av icke-alkoholorsakad fettlever (NAFLD, non-alcoholic fatty liver disease).
Syfte. Huvudsyftet var att studera sambanden mellan tidig tillväxt och kroppssammansättning, viloämnesomsättning, NAFLD samt högt blodtryck. Dessutom studerades sambanden mellan intag av fruktsocker och förekomsten av NAFLD samt skillnader i födelsestorlek mellan Helsingfors och Åland under åren 1937‒44.
Studiedeltagare. I Helsingfors födelsekohortstudie ingår 13345 personer födda 1934‒44. För samtliga deltagare finns omfattande uppgifter avseende bland annat födelsestorlek samt vikt- och längdmått under barndomen. 2003 personer ingick i en klinisk studie under åren 2001‒04 och 1083 av dessa deltog dessutom i en uppföljningsstudie 2006‒08. I vårt åländska material ingick 1697 födslar från åren 1937‒44.
Resultat. Efter att hänsyn tagits för kroppssammansättning, sågs högst vilometabolism hos kvinnor med lägst födelsevikt samt hos män med lägst och högst födelsevikt. NAFLD var vanligast hos individer som var små i tidig barndom och sedermera obesa som vuxna. Lägst förekomst av NAFLD sågs hos de som hade högst kostintag av fruktsocker. En snabbare än förväntad tillväxt mellan 2 och 11 års ålder var förknippat med lägre blodtryck vid 66.4 års medelålder medan det motsatta sågs för tillväxt efter 11 års ålder. Barn födda på Åland under åren 1937‒44 var i genomsnitt 87 gram tyngre och 0.4 cm längre än de som föddes i Helsingfors.
Slutsatser. Snabbare än förväntad vikttillväxt efter 11 års ålder är förknippad med förekomst av NAFLD, högt blodtryck samt med högre andel kroppsfett. Tillväxt innan 11 års ålder, å andra sidan, verkar ha haft ett gynnsamt inflytande. Emedan barnfetma idag är vanligt, förekom det inte bland de studerade individerna. NAFLD var minst vanligt bland individer med det högsta intaget av fruktsocker. Detta beror sannolikt delvis på att mängden intaget fruktsocker var lägre än i tidigare studier samt att källan i första hand var frukt, inte läskedrycker. En liten skillnad i födelsestorlek noterades mellan Åland och Helsingfors.
Aims. We aimed to explore the associations between early growth and adult resting metabolic rate (RMR), body composition, non-alcoholic fatty liver disease (NAFLD), and hypertension. We also studied the associations between fructose intake and NAFLD, and differences in birth size between Helsinki and the Åland Islands.
Subjects and methods. The Helsinki Birth Cohort Study consists of 13345 individuals born in Helsinki in 1934‒44. Detailed records are available for all participants including information on maternal and birth characteristics and measurements of childhood body size. 2003 individuals participated in a clinical study in 2001‒04 and 1083 of these additionally participated in a follow-up study in 2006‒08. The Åland records include 1697 births for the years 1937‒44.
Results. The association between birth weight and RMR was inverse among women and quadratic among men. A higher attained adult weight than expected, based on weight and height measurements before age 11 years and adult height, was associated with higher adult body fat content.
The odds ratio (OR) for NAFLD was 18.5 (95% CI 10.1; 33.6) among those who belonged to the lowest BMI tertile at age 2 years and subsequently were obese as adults, compared to those who were still lean or normal weight as adults. NAFLD was most common among individuals with the lowest dietary fructose intake.
Systolic blood pressure (SBP) and the presence of hypertension were inversely associated with linear (height) growth between ages 2 and 11 years. Relative weight gain after age 11 years was positively associated with SBP. Ålandic babies born 1937‒44 were 87 grams (95% CI 61; 111) heavier and 0.4 cm (95% CI 0.3; 0.5) longer than their Helsinki peers.
Conclusions. A more pronounced increase in relative weight after age 11 years than would be expected from previous body size, was positively associated with body fat content, NAFLD, and hypertension. Conversely, several growth measurements before age 11 years were negatively associated with the outcomes studied. None of the studied individuals were obese in childhood. Instead, a larger relative childhood body size in this group most likely represents a more beneficial childhood environment. Contrary to previous findings, we found that individuals with the highest fructose intake were least likely to suffer from NAFLD. We found a small but significant difference in birth size between the Åland Islands and Helsinki for the years 1937‒44.
Tausta. Pieni syntymäpaino on yhdistetty suurentuneeseen riskiin sairastua moneen kansantautiin. Tähän riskiin vaikuttaa lapsuuden kasvukuvio. Monien kansantautien esiintyvyys vaihtelee sekä maiden välillä että niiden sisällä. Muun muassa on hiljattain todettu, että Ahvenanmaan väestö on Suomen terveintä. Lisäksi sairastumisriskiin vaikuttavat elintavat. Muun muassa hedelmäsokerin nauttimisen on ehdotettu olevan riski alkoholin käytöstä riippumattoman rasvamaksan (NAFLD, non-alcoholic fatty liver disease) esiintymiseen.
Tavoitteet. Päätarkoituksena oli tutkia yhteyksiä varhaisen kasvun ja kehonkoostumuksen, lepoaineenvaihdunnan, NAFLD:n ja verenpaineen välillä. Tavoitteena oli myös arvioida yhteyttä nautitun hedelmäsokerimäärän ja NAFLD:n välillä sekä lisäksi arvioida eroavaisuuksia syntymäkoossa vuosina 1937‒1944 Helsingin ja Ahvenanmaan välillä.
Aineisto. Helsingin syntymäkohortti, joka koostuu 13345 Helsingissä vuosien 1934‒1944 välillä syntyneestä henkilöstä. Heistä on saatavilla yksityiskohtaiset tiedot, muun muassa syntymäpaino sekä lapsuuden paino- ja pituusmitat. 2003 henkilöä osallistui vuosien 2001‒2004 välillä kliiniseen tutkimukseen ja 1083 heistä osallistui vielä seurantatutkimukseen vuosien 2006‒2008 välillä. Ahvenanmaan aineistoon kuuluu 1697 vuosina 1937‒1944 syntynyttä henkilöä.
Tulokset. Kun kehonkoostumus oli otettu huomioon, huomattiin korkein lepoaineenvaihdunta naisilla, joilla oli alhaisin syntymäpaino, sekä miehillä, joilla oli sekä alhaisin että toisaalta korkein syntymäpaino. NAFLD oli tavallisin yksilöillä, jotka olivat pieniä varhaislapsuudessa ja aikuisina obeeseja. NAFLD:n pienin esiintyvyys oli niillä, jotka nauttivat eniten hedelmäsokeria. Oletettua nopeampi kasvu 2. ja 11. ikävuoden välillä oli yhteydessä alhaisempaan verenpaineeseen, kun taas päinvastaista tulosta ennusti kasvu 11. ikävuoden jälkeen. Ahvenanmaalla vuosina 1937‒1944 syntyneet lapset olivat keskimäärin 87 grammaa painavampia ja 0,4 cm pidempiä kuin Helsingissä syntyneet.
Päätelmät. Aikaisempaan kokoon nähden odotettua nopeampi kasvu 11. ikävuoden jälkeen oli yhteydessä lisääntyneeseen kehon rasvaprosenttiin, korkeaan verenpaineeseen ja sairastumiseen NAFLD:iin. Kasvu ennen 11. ikävuotta näytti vaikuttavan suotuisasti. Vaikka lapsuuslihavuus on tänä päivänä tavallista, sitä ei juuri esiintynyt tutkittavilla yksilöillä. NAFLD:a esiintyi vähiten yksilöillä, jotka nauttivat eniten hedelmäsokeria. Tämä johtui todennäköisesti siitä, että nautitun hedelmäsokerin määrä oli pienempi kuin aikaisemmissa tutkimuksissa ja että hedelmäsokerin lähteenä olivat hedelmät eivätkä virvoitusjuomat. Pieni ero huomattiin syntymäpainossa Ahvenanmaan ja Helsingin välillä.
Bakgrund. En liten födelsestorlek är förknippad med en ökad risk att utveckla ett flertal folksjukdomar. Denna risk påverkas av barndomens tillväxtmönster. Förekomsten av många folksjukdomar varierar dessutom inom och mellan länder. Bland annat har befolkningen på Åland nyligen konstaterats vara Finlands friskaste. Vidare påverkas sjukdomsrisk av livsstilsfaktorer. Bland annat har intag av fruktsocker kopplats till förekomst av icke-alkoholorsakad fettlever (NAFLD, non-alcoholic fatty liver disease).
Syfte. Huvudsyftet var att studera sambanden mellan tidig tillväxt och kroppssammansättning, viloämnesomsättning, NAFLD samt högt blodtryck. Dessutom studerades sambanden mellan intag av fruktsocker och förekomsten av NAFLD samt skillnader i födelsestorlek mellan Helsingfors och Åland under åren 1937‒44.
Studiedeltagare. I Helsingfors födelsekohortstudie ingår 13345 personer födda 1934‒44. För samtliga deltagare finns omfattande uppgifter avseende bland annat födelsestorlek samt vikt- och längdmått under barndomen. 2003 personer ingick i en klinisk studie under åren 2001‒04 och 1083 av dessa deltog dessutom i en uppföljningsstudie 2006‒08. I vårt åländska material ingick 1697 födslar från åren 1937‒44.
Resultat. Efter att hänsyn tagits för kroppssammansättning, sågs högst vilometabolism hos kvinnor med lägst födelsevikt samt hos män med lägst och högst födelsevikt. NAFLD var vanligast hos individer som var små i tidig barndom och sedermera obesa som vuxna. Lägst förekomst av NAFLD sågs hos de som hade högst kostintag av fruktsocker. En snabbare än förväntad tillväxt mellan 2 och 11 års ålder var förknippat med lägre blodtryck vid 66.4 års medelålder medan det motsatta sågs för tillväxt efter 11 års ålder. Barn födda på Åland under åren 1937‒44 var i genomsnitt 87 gram tyngre och 0.4 cm längre än de som föddes i Helsingfors.
Slutsatser. Snabbare än förväntad vikttillväxt efter 11 års ålder är förknippad med förekomst av NAFLD, högt blodtryck samt med högre andel kroppsfett. Tillväxt innan 11 års ålder, å andra sidan, verkar ha haft ett gynnsamt inflytande. Emedan barnfetma idag är vanligt, förekom det inte bland de studerade individerna. NAFLD var minst vanligt bland individer med det högsta intaget av fruktsocker. Detta beror sannolikt delvis på att mängden intaget fruktsocker var lägre än i tidigare studier samt att källan i första hand var frukt, inte läskedrycker. En liten skillnad i födelsestorlek noterades mellan Åland och Helsingfors.
Kokoelmat
- Kirjat [4204]